Jag åkte och hälsade på en vän och hennes familj. Men de bodde dock inte i Torsås utan strax
utanför Umeå. Bredvid en Trelleborg Bor fabrik som tillverkade gummi. De
hade inte bara sina egna tre barn utan också SJU fosterbarn! Hanna, min vän, hade nämligen skaffat
jobb som fostermamma. De hade fler barn också fast de var bara
hos där på dagtid, som dagmamma. Huset såg ut som haikontaikon. Det låg
madrasser överallt. På övervåningen så fanns ett enda stort rum och
där sov de flesta men på vägen upp till övervåningen kunde man även
kliva av till ett enskilt rum och där sov några. Där fanns även
toaletten.
Alla barnen flyttade runt och sov på olika platser varje
natt. De stormtrivdes! Tre utav dem var syskon och de bodde där
halva året och sen hos sina föräldrar vinterhalvåret. Men sen skulle de
minsann tillbaka till Hanna för de hade första tjing!
Tillråga på allt
så bodde där också sju hundar av olika storlekar och raser. Barnens
hundar. Uuunderbara djur! Som jag ville ta hem allihop.
En dag
skulle vi åka och bada med barnen. Vi fick låna en lastbil (fast den såg
ut som polisens svarta pansarbilar) av Trelleborg Bor så vi kunde komma
iväg till badhuset. För Hanna fanns inga bekymmer i världens medan jag
funderade på hur i helskotta vi skulle hålla ordning på alla dessa barn. Hanna tog på dig en bikini och herregud! Hennes midja var sååå liten! Jag
kunde ta runt den med båda mina händer.
Jag rotar runt i min väska
och hittar min bikini. Ser också att jag bara tagit med mig massa blusar i
romantiskt dravelstil, typ rosa med lulllull. Hmm...
Senare kommer
en kvinna som jobbar för typ socialtjänsten. Ett av barnen ska åka och
hälsa på hos sin pappa och han kräver att barnet ska lukta gott. Så
kvinnan vill se vad de har för duschgrejor. Haha!
Senare ska
vi tillsammans med barnen rita bilder till sjuka barn på ett sjukhus.
Bilderna ska innehålla våra drömmar och ska gärna målas med mörkröda
färger för det var visst rogivande. Jag ritade en fågel som satt på en
gren och sa "Vad vill du nu då ungjävel?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar