Han är inte rätt för mig? Jag borde vara med Christian Bale?

Vi skulle på nån fest som min brors flickvän anordnat. En fest med temat Star Wars. Det skulle vara lite av ett äventyr då vi även skulle klura ut lite olika uppgifter och sånt.
För att ta oss dit så behövde vi gå en bra bit. Vi kommer fram till en öppen åker där det ligger två hus. Huset rakt fram är som en bondgård där en väg går emellan. I det huset bodde Malin, min gamla klasskompis från Bor. I huset till vänster bodde hennes lillasyster Matilda. Husen såg bedrövliga ut, som om de vore obebodda... Trasiga gardiner hängde i fönstren och målafärgen var avskavd. Om jag inte minns fel så var även vissa fönster trasiga.
Vi gick in i huset och det var en livsfara att gå där. Trapporna var smala och trappavsatserna så nerslitna så att man halkade av dem. Köket var ett smalt rum med kakel i orange och brunt. Skåpsluckorna var orange och golvet var grön plastmatta. Det gick även en brun list under skåpen som hängde ner och som var urkarvad i ett snirkligt blommönster.
Jag hade pojkvän men i detta hus fanns en man som var väldigt speciell för mig. Han var lite mystisk sådär, kunde se och förnimma saker ingen annan kunde och var grymt snygg (lite vampyrstuk över honom). Han hette Christian Bale, haha. När vi skulle gå så tog han mig i handen och sa: "Han är inte bra för dig, du vet att det ska vara vi". Jag kysste honom på kinden och så gick vi.

Vi kom fram till festplatsen och precis innan vi gick in så delade sig vägen. Om man gick rakt fram kom man till vår star wars fest men om man gick till vänster så kom man till en annan fest. Som en vän till mig anordnat. Jag började helt plötsligt vackla och visste inte till vilken fest jag borde gå men då människorna på star wars festen så riktigt läskiga och grymma ut så valde jag min väns fest. Där stod jag uppe på en kulle och såg hur en mörk skugga svepte in över den andra festplatsen och plötsligt så var alla borta. Jag fick panik.
Dagen efter så var alla tillbaka igen och berättade vilken urhäftig fest de varit på!

Jag kanske inte ska ta på mig ansvar som toast madame och jag ska absolut aldrig åka på skidsemester?

Anna, min plastsyster, gifte sig. I aprikosfärgad sidenklänning och med en fluffig håruppsättning. I en kyrka pimpad med massvis av rosa blommor. Mottagningen hölls i en affär där de sålde vinterkläder och jag letade febrilt efter en snowboardjacka eftersom jag skulle på skidsemester. Inte en jackjävel passade, de var alla på gränsen till för små.
Självklart var det ju inte såhär Anna ville gifta sig men då Anna "stulit" hennes kompis Marias kille så ville Maria hämnas och i egenskap av brudtärna så planerade hon allt precis så som Anna inte ville ha det.
Jag och Anna ville pratat ostört så vi åkte ner i ett köpcenter och var tvungna att åka längst ner och gå längst in i en matbutik för att inte bli hörda. Där drack vi kaffe och diskuterade Marias sabotage. Anna skulle hämnas hon också.
Plötsligt är det dags för Maria att gifta sig, ett gigantiskt påkostat bröllop i en enormt stor kyrka. Köpcentret låg på andra sidan kyrkogården och jag tog gott om tid på mig för att ta mig till kyrkan. Jag inser på vägen att jag faktiskt inte alls vill bli indragen i deras konflikt så jag skiter i Marias bröllop, slänger iväg ett sms till henne att: Man kan faktiskt inte stjäla nåns man, han valde Anna och att jag inte gillade det hon gjorde mot Annas bröllop, varpå jag åkte hem till Stenhällan och bakade bröd.
Maria skickade mms efter mms med bilder från bröllopet och frågade vart jag blev av. Hon fick inget svar.... jag ville inte bli indragen mer i deras konflikt.