söndag 4 september 2016

Är jag en pondpiga som inte sköter sitt arbete?

Inatt har jag varit hos Mattias Hubbe Sjöberg i bönarp och förundrats över den vackra naturen och att man var tvungen att skotta snö mitt i sommaren när getingarna kröp på husfasaden. Vi skalade potatis sittande vi köksbordet där det fanns färdigt nersänkta byttor, som i en diskbänk. Mattias var lite häftigare och skalade potatis med morakniv för så hade minsann hans farfar gjort. Plötsligt kommer ett ekipage körandes förbi med en stor bagge som drog ett vagn fylld av stora högar av bomull som de hämtat ute på ägorna. Jag blev så förundrad av detta och tog massor av bilder med mobilen (och ja, hade jag sett en sådan stor bagge i verkligheten hade jag absolut tagit kort, den var i storlek som en oxe!)
Dock var jag rädd för Marcus, han blev så jävla arg på mig för att jag inte tvättat hans underkläder.... Men jag hade iaf dammsugit hela hans hus så lite blidkad blev han!
Är jag en bondpiga nu?

söndag 13 mars 2016

Jag borde köpa hus i Bönarp och skriva avsnitt åt Game of thrones?

Tog en lite tupplur och vips så var jag hos Mattias Hubbe Sjöberg i bönarp. Fast det var först mitt hus som jag köpt och jag saknade sjukt mycket möbler. Två soffor hade jag dock! Plötsligt var det inte längre mitt hus utan Mattias. Såg dock inte alls ut som hans gör men men.... Jag sitter och kollar på game of thrones med två av Mattias vänner och det är olidligt spännande då Brienne of tarth är på väg att hoppa i säng med Jamie Lannister (spoiler alert?) då Mattias kommer in i löparkläder och två olikfärgade strumpor. En rosa och en grå. Marcus (Mattias bror) kikar in och säger att han ska ner till garaget och meka med motorcykeln varpå den kvinnliga vännen studsar upp i soffan och exalterat utbrister att hon måste följa med för Marcus har äntligen skaffat den där kolven och förgasaren!
Jag frågar Mattias vad han ska hitta på, han svarar att han tänkt ut och springa men bara en mil.
 Då säger jag att det är väl dags för mig att åka hem och undrar vilken väg som ät enklast....
Där ringer min mobil. Så... Nu vet jag inte om jag är i Göteborg eller bönarp? Har jag köpt ett hus där? Var är mina soffor isåfall? Och kommer Brienne och Jamie hamna i säng nu under säsong 6? Fortsättning följer....

lördag 23 januari 2016

Jag borde skaffa ett medlemskap på ett gym där en resväska ingår?

Har precis varit på rydaholms värdshus där jag smygtränade crossfit eftersom jag inte köpt medlemskort än, detta bestod mest av att lyfta en skivstång utan tyngder på och hoppa jämfota på en tjock madrass. Sen drog jag på mig jeansen och gick till restaurangdelen där jag mötte Rebecca med familj för en kopp kaffe (även Gabriel de la Pierrevae med och viftade med en ny klocka han köpt) men då jag inte hade någon väska så hade jag knött mer alla mina saker i tre svarta sopsäckar, varav den ena var jättefull så den knöt jag ihop. En vaktmästare kom och försökte ta den då han trodde det var skräp men jag hann stoppa honom. Jag och Becca satte oss ner och målade i målarbok med ungarna (ja de var inte fullt så stora som de är idag) och plötsligt upptäcker jag att min stora säck med kläder är borta! Jag letar runt inne på restaurangen och blir där stoppad av en kvinna jag vagt känner igen. Det visar sig att hon tidigare bott i Varberg men flyttat därifrån och skaffat sig ett nytt liv. Även ett nytt namn för hon kom inte ihåg vad hon hette när hon bodde i Varberg... 
Nåväl, säcken är borta och jag springer för att leta upp receptionen så jag kan få tag på nyckel till soprummet. Att hitta receptionen på det här stället var inte enkelt.. Jag fick springa igenom ett hotell, en spelhall, ishall och även en scen där jag mindes att vi tagit med oss utbytesstudenterna från Kanada för att se Nicke nyfiken. Tillsist hittade jag den och fick då nyckeln till soprummet och lyckades även få tag på en ung vaktmästare. En riktigt söt liten rödhårig charmpelle. Vi gick för att komma till soprummet efter att först ha letat igenom berget med soppåsar som låg på gräsmattan. För att komma dit så fick man krypa genom en smal gång och klättra upp för en smal stege och in genom en lucka, smal även den. För den charmiga vaktmästaren var det ju inga problem, det var lite värre för mig. Inne i soprummet fick vi ta på oss vadarbyxor som var svarta upp till knäna och sen ljusgula med orangea badankor på....
Sen pep min mobil och jag vaknade...